Binas Behov

Honungsbin, som alla andra djur, behöver viktiga ämne för överlevnad och reproduktion. De behöver kolhydrater, aminosyror (protein från pollen), lipider (fettsyror, steroler), vitaminer, mineraler (salter) och vatten. Dessutom måste dessa näringsämnen finnas i rätt proportion för att honungsbin ska överleva och trivas. När honungsbin inte får tillräckligt av alla dessa ämnen minskar de uppfödningen av nytt yngel. Dessutom lever inte arbetsbina så länge. Dessa effekter påverkar i slutändan bisamhället.

Kolhydrater

Både arbetsbin och larver behöver kolhydrater för normal tillväxt och utveckling. Kolhydraterna genererar energi för muskelaktivitet och de är absolut nödvändiga för att stimulera flygningen. De är också den primära energikällan för att bibehålla en erforderlig kroppstemperatur. Det förhöjda intaget av kolhydrater i form av nektar eller flytande foder är korrelerat med vaxkörtelfunktion och sekretion (bina bygger vax). Komplettering med flytande foder (kolhydrater) görs när bina behöver det mest, det vill säga under våren och hösten, vilket resulterar till en bättre skörd under den aktiva säsongen. Binas brist till kolhydrater leder till att de dör inom några timmar, upp till 2–3 dagar beroende på den initiala reserven av kolhydrater i matsmältningssystemet.

    Proteiner och Aminosyror

Forskningen visar att ett bisamhälle kräver i genomsnitt 20–70 kg pollen per år som en materiell bas       till yngelutveckling och för att behålla hälsan, vara produktiv och utveckla i förhållande till säsongen. Bikroppens proteinreserv kan variera kraftigt och den är mycket viktig för immunitet och livslängd och beror på säsongens längd, proteinvärdet hos de lokala pollenkällorna, binas genetiska egenskaper och olika klimat- och stressfaktorer.  

En studie av de Grooth (1953) visade att det mesta pollenet innehåller alla essentiella aminosyror: aginin, histidin, lysin, tryptofan, fenylalanin, metionin, treonin, leucin, isoleucin och valin, men när naturen inte kan tillhandahålla det är dags för biodlaren att hjälpa bina.

Lipider (fettsyror)

Lipider är byggstenarna för fosfolipider som är huvudkomponenten i cellmembranen. Dessa komplexa lipider är föregångare till viktiga hormoner som är involverade i smältningsprocessen under honungsbinas livscykel och fungerar som ett primärt energilager för insekter i deras fettkroppar. Dessa fettsyror används också för att härleda olika defensiva sekret och de hjälper också till att smälta maten

Lipiderna i binas metaboliska system kommer från deras syntes såväl som från matkällor

Vitaminer, Mineraler (salter)

Nektar och pollen innehåller båda många vitaminer och mineraler. Pollen innehåller B-komplexa vitaminer (tiamin, riboflavin, pyridoxin, pantotensyra, niancin, folsyra och biotin) Dessa vitaminer är avgörande för utvecklingen av hypofaryengeal körteln (Herbert och Shimanuki 1978) Pantotensyra är nu känt för att spela en avgörande roll i drottningen /arbetarnas differentiering. Riboflavin, nikotinsyra och pyridoxin har också korrelerats med yngeluppfödning.

Precis som de andra essentiella näringsämnena innehåller pollen alla essentiella mineraler: natrium, kalium, kalcium, magnesium, klor, fosfor, järn, koppar, kobolt, zink och nickel. Många av dessa mineraler är viktiga komponenter i enzymatisk metabolism, i nervsystemets funktion och även det reproduktiva systemet

Växtantioxidanter och växtaktiva ämnen

Honung och pollen innehåller otaliga ämnen från växter, mestadels med en antioxidantroll men också med annan biologisk funktion. Även om sammansättningen av honung och pollen i termer av dessa komponenter varierar har vissa arter olika ämnen med toxisk effekt, och andra arter är dåliga, är bin ändå beroende av denna kategori av ämnen för att nå en acceptabel nivå av välbefinnande och prestanda

Vatten

 Utan vatten kommer bin att dö inom några dagar om inte tidigare. Vatten hjälper också till med förtäring och matsmältning som smörjmedel och bärare. Biet måste hålla en optimal luftfuktighet på 90-95 % för att ynglet ska kläckas normalt.

Vattensamling är avgörande för att termoreglera bisamhället under den torra och varma årstiden.